Relativ energibrist inom uthållighetsidrott

För att kunna prestera på toppnivå inom uthållighetsidrott är det avgörande att idrottarna har en tillräcklig energitillgänglighet. Relativ energibrist (RED-S, Relative Energy Deficiency in Sport) och ätstörningar är vanliga problem inom uthållighetsidrotter och kan ha allvarliga konsekvenser för både hälsa och prestation.

Relativ energibrist (RED-S)

Relativ energibrist uppstår när energiintaget inte motsvarar den mängd energi som förbrukas, vilket leder till en obalans där kroppen inte får tillräckligt med energi för att upprätthålla grundläggande fysiologiska funktioner. Detta kan leda till hormonella förändringar, menstruationsrubbningar, nedsatt skelettstyrka, ökad risk för skador och nedsatt prestationsförmåga (Melin, A., et al., 2015).

Hälsokonsekvenser

• Hormonella förändringar: Relativ energibrist kan orsaka minskad frisättning av könshormoner, vilket kan leda till menstruationsrubbningar hos kvinnor och låga testosteronnivåer hos män. Menstruationsrubbningar kan i sin tur leda till minskad bentäthet och ökad risk för osteoporos (Stenqvist, T.B., et al., 2023). Hos kvinnor kan detta också innebära att menstruationscykeln upphör, vilket inte bör ses som ett normalt tecken på hård träning utan snarare som ett tecken på allvarlig energibrist (Melin, A., et al., 2015).

• Skelettstyrka: Låg energitillgänglighet kan hämma uppbyggnaden av skelettet och öka risken för benskörhet. Detta är särskilt oroande för unga idrottare som fortfarande utvecklar sitt skelett. En studie visade att många unga manliga idrottare hade dålig benhälsa redan vid baslinjen, vilket innebär att de inte nådde den förväntade bentäthetsökningen under puberteten (Stenqvist, T.B., et al., 2023).

• Metaboliska problem: Energibrist kan leda till låg viloämnesomsättning, lågt blodsocker och blodtryck samt förhöjt kolesterol. Dessa metaboliska problem kan försämra kroppens förmåga att återhämta sig efter träning och öka risken för kroniska sjukdomar (Melin, A., et al., 2015).

Psykologiska och prestationsmässiga konsekvenser

• Psykiska hälsoproblem: Ökad risk för ätstörningar, depression och andra psykiska problem är vanligt bland idrottare som lider av relativ energibrist. Stressen att hålla en viss vikt eller kroppssammansättning kan leda till ohälsosamma matvanor och en negativ självbild. Detta kan skapa en ond cirkel där den mentala stressen förvärrar de fysiska symptomen och vice versa (Stenqvist, T.B., et al., 2023).

• Nedsatt prestationsförmåga: Låg energitillgänglighet påverkar uthållighet, muskelstyrka och bedömningsförmåga negativt, vilket försämrar idrottarens prestationer. Idrottare med relativ energibrist har svårare att upprätthålla intensiteten och varaktigheten i sin träning, vilket leder till sämre resultat i tävlingar (Mountjoy, M., et al., 2014).

Förekomst av RED-S och ätstörningar

Studier visar att relativ energibrist och ätstörningar inte bara är problem bland kvinnliga idrottare utan även bland manliga. Inom uthållighetsidrotter är förekomsten av dessa problem särskilt hög. En studie visade att över 60 procent av kvinnliga elitidrottare hade relativ energibrist, många utan att ha en diagnostiserad ätstörning (Melin, A., et al., 2015).

Rekommendationer för att hantera RED-S

1. Utbildning: Implementera utbildningsprogram för tränare och idrottare om vikten av adekvat energiintag och tidig upptäckt av RED-S. Det är viktigt att öka medvetenheten om riskerna med energibrist och uppmuntra till en hälsosam och balanserad kost (Mountjoy, M., et al., 2014).

2. Screening: Regelbundna hälsokontroller för att tidigt identifiera tecken på energibrist och menstruationsrubbningar. Screening bör inkludera både fysiska och psykologiska bedömningar för att få en helhetsbild av idrottarens hälsa (Stenqvist, T.B., et al., 2023).

3. Individanpassade råd: Erbjuda kostrådgivning och stöd från dietister för att säkerställa att idrottarna får i sig tillräckligt med energi för att möta sina fysiologiska behov. Kostplaner bör anpassas efter varje idrottares specifika träningsbelastning och energibehov (Melin, A., et al., 2015).

4. Psykologiskt stöd: Tillhandahålla tillgång till psykologer och andra experter för att hantera de psykologiska aspekterna av ätstörningar och energibrist. Psykologiskt stöd kan hjälpa idrottare att utveckla en sundare relation till mat och träning samt hantera stress och prestationsångest (Mountjoy, M., et al., 2014).

Sammanfattning

Relativ energibrist och ätstörningar är betydande problem inom längdskidåkning och andra uthållighetsidrotter. För att optimera hälsa och prestation hos idrottare är det avgörande att tidigt identifiera och behandla dessa tillstånd. Genom utbildning, screening och stöd kan vi förbättra idrottarnas välbefinnande och prestationsförmåga.

Referenser

• Melin, A., Tornberg, Å., Skouby, S., & Sundgot-Borgen, J. (2015). Energibrist stort hälsoproblem hos kvinnoeliten. Svensk Idrottsforskning, 1, 14-17.
• Stenqvist, T. B., Melin, A. K., & Torstveit, M. K. (2023). Relative Energy Deficiency in Sport (REDs) Indicators in Male Adolescent Endurance Athletes: A 3-Year Longitudinal Study. Nutrients, 15(12), 5086.
• Mountjoy, M., Sundgot-Borgen, J., Burke, L., Carter, S., Constantini, N., Lebrun, C., ... & Ljungqvist, A. (2014). The IOC consensus statement: beyond the Female Athlete Triad—Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S). British Journal of Sports Medicine, 48(7), 491-497.